Sedan 2023 har Islamiska Sunni Centret i Göteborg (ISC, Bellevuemoskèn) bedrivit en rättsprocess efter ett beslut från Skatteverket gällande vår begravningsverksamhet. Skatteverkets beslut är baserat på en felaktig tolkning om att ISC har agerat som en begravningsbyrå utan att redovisa inkomsterna korrekt.
Skatteverkets felaktiga tolkning och beslut riskerade att resultera i ett krav på drygt 407 000 kronor i skatt och moms för ISC. För föreningen, som bedriver verksamhet baserad på ideellt engagemang, hade beslutet inneburit följande. För det första, hade kravet givetvis betytt en hård ekonomisk smäll som hade hämmat verksamheten. För det andra, om Skatteverkets beslut stått fast, hade det dessutom skapat ett farligt prejudikat där ideella föreningar och trossamfund riskerar att behandlas som kommersiella aktörer. Detta skulle inte bara hota ISC, utan även andra liknande trossamfund runtom i Sverige som bidrar till civilsamhället genom sina ideella krafter. Mot den bakgrunden överklagade vi Skatteverkets felaktiga tolkning av vår verksamhet.
ISC arbete går långt utöver en kommersiell begravningsbyrås funktioner. Begravningsritualerna som vi genomför är djupt rotade i religiös tro och praxis. Därtill ser vi hur de ideella insatserna som utförs av föreningens medlemmar speglar ett samhällsengagemang och en vilja att stödja andra i en svår livsfas. För medlemmarna i ISC är detta engagemang en integrerad del av deras liv och tro. Begravningsverksamheten är inte bara en praktisk nödvändighet utan också en för oss helig och betydelsefull ritual som förenar oss i stunder av sorg och förlust. Att påtvinga oss kommersiella skatteregler underminerar den ideella karaktären av engagemanget som är rotat i religiös praxis.
Förvaltningsrätten såväl som kammarrätten delar vår bedömning. Det innebär att Skatteverket nekas prövningstillstånd i högre instans. Vi är nöjda med avgörandet i rättsinstanserna då vi redan från början ansett att Skatteverket har utgått från regler som i första hand är tillämpade på kommersiella verksamheter, medan ISC i grunden är en ideell förening med religiösa syften.
Om Skatteverkets beslut vunnit laga kraft, hade det inte bara riskerat att begränsa föreningens kapacitet att finnas till för människor i en av de svåraste livsfaserna. Det hade också skickat en signal om att religiösa trossamfunds verksamheter lätt kan behandlas som kommersiella företag. Problemet med den utgångspunkten är att de religiösa trossamfundens och de kommersiella företagens verksamheters syften och metoder är fundamentalt olika.
Förvaltningsrättens bedömning, som går i linje med vårt trossamfunds argument och verksamhet, visar att den religiösa och ideella karaktären måste beaktas och skyddas. Det är av största vikt att myndigheter såsom Skatteverket tar till sig detta, så att trossamfund, både stora och små, kan fortsätta sitt viktiga arbete utan att drabbas av orättvisa skatteregler som hotar vår existens. För att inte tala om rättsprocesser som kräver otroligt mycket tid, kraft och resurser.
